Et pour rien au monde je ne voudrais que cela cesse .

Abonne-toi à mon blog! Le destin est parfois étrange, et deux personnes se rencontrent sans le vouloir, pour réunir leur chemin et continuer sur le même en se tenant la main.

Anna bussen här utanför går ingenstans. Det är ingen som vill någon vart. Jag har åkt så många varv. Men det är alltid lika svart. Anna är det tiden på året som skrämmer. Är vi trygga bakom väggarna här. Nej jag vill inte få in den där världen. Den är så tom och tyst och tvär. Bara vrider och vänder sig. Och vill va bättre man för dig. Ett smartare drag en lösning. En lanterna på din gungande båt. Ja jag vet att jag sluter igen.

Nous voila a la fin de notre périple . notre avion décolle dans quelques heures, il est donc temps pour nous de cloturer ce blog . Les trois coloradofrenchies, la boule au ventre . Chance inespérée, le grand canyon est plus ou moins sur la route du retour! Nous traversons des paysages magnifiques dont nous vou.

La Roumanie, ça ne se raconte pas, ça se vit! Vendredi 11 juillet 2008.